I Smörparken i Eskilstuna finns det en fontän med en skulptur – Kvinna med ymnighetshorn. Vad har den för anknytning till släkten Neumüller?

Parken anlades på 1880-talet av Eskilstuna Trädplanteringssällskap som köpte in växter, anlade gångar och gräsmattor. Pricken över i:et blev den skulptur som skänktes till Trädplanteringssällskapet av ägaren till Eskilstuna Bryggeri, Herrman Egnell. Skulpturen tillverkades av Bolinders i Stockholm. Numera ägs både parken och skulpturen av Eskilstuna kommun.

Catarina Ranta, Simonssonska släktföreningen har skrivit en mycket trevlig rapport från resan runt släkternas bryggerier i Stockholm. Läs här Släktmöte 20 okt -18 rapport

Foton från slätträffen

Simonsson och Nemüllersläktingar samlade

Här är också foton från släktmötet. 

Jens Neumüller med döttrar från Düsseldorff – representanter för den tyska grenen vid Hästhagen

Lördagen den 9 december kl 14-17 är det glöggdags igen – hos Birgitta Modigh, Sibyllegatan 77. 

OSA senast den 9 december till info@neumuller.org

Välkommen till Neumüllerska släktföreningens glögg söndagen den 4 december kl 14-17 hos Birgitta Modigh.
Anmälan senaste den 1 december till info@neumuller.org

Läs i Nyhetsbrevet om släktföreningens utflykt till släktens gamla gårdar!

Här är senaste Nyhetsbrevet (november 2015) neumuller.org-Nyhetsbrev.

Höstutflykt till släktgårdarna

Obs! Datum är ändrat till den 24 september!

Nästa Släktstämma, som preliminärt är bestämd till lördagen den 17 september 2016, kommer att bli något alldeles extra, om allt går i lås. Styrelsen tänker upprepa den populära utflykten till Skarpnäck som gjordes 2003 med historiska utvikningar till platser med betydelse för familjen.

Skarpnäck, som Friedrich Rudolph Neumüller lät bygga, och Hästhagen som hans son byggde är idag institutioner som kan vara svåra att få tillträde till, men informationsstrategen Eva Thulin och f.d. museiintendenten Johan Åkerlund, arbetar på att göra det till verklighet.

Vi letar också efter kunniga guider så Släktstämman blir något alldeles extra. Markera datum nu och läs mer om byggnaderna på neumuller.org .

Nyrop No 3 – Bryggarkärran
© Lars Sundin

Flygvapenmuseum i Linköping är ett av landets mest populära museer, men Sveriges första flygplan fattas i samlingen. Nu vill släktföreningen att “Aeroplanet No. 1” (till höger)  som donerades av Otto Emil Neumüller får en permanent plats på museet.

Bland alla de unga män som drömde om att flyga i flygets barndom fanns sjöofficeren Fredrik Neumüller och hans svåger Olof Dahlbeck. Fredrik tjatade på sin far att han skulle köpa ett flygplan och till slut gav Otto Emil Neumüller efter, men bara om hans son lovade att inte flyga själv innan han hade en son.

1911 tog Konungen nådigt emot gåvan av ett nytt Nyrop-Bleriot plan, med stipulationen att Flottan lät utbilda Olof Dahlbeck till flygare i England. Han blev en av landets främsta pionjärpiloter och planet med smeknamnet ”Bryggarkärran” blev starten för Sverige som en mycket viktig flygnation.

När det tvåsitsiga spaningsplanet pensionerades, deponerade Sjöhistoriska Museet det på Tekniska Museet i Stockholm där det hängt i taket – förutom 2011 när planet var utlånat till Flygvapenmuseet (www.flygvapenmuseum.se ). Vi tycker att

Sveriges första militärflygplan borde deponeras permanent på Flygvapenmuseum och vädjar nu till berörda myndigheter att flytta Bryggarkärran dit den hör hemma.

Nordiska museet i Stockholm har över en och en halv miljon föremål i sina samlingar. Varje år väljer museets intendenter ut ett femtiotal vardagliga och exklusiva ting, från 1500-talet till modern tid, för en speciell utställning, och sedan låter de museipubliken rösta på vad de tyckte bäst om.

Ett år vann en Musse Pigg-docka med 186 röster. Men det är inget mot 2013 då det fanns allt från Drottning Desiderias syskrin och barkbröd till pesar och V-jeans,  men publikens val med hela 283 röster gick till en liten krokodil som håller en mässingsbricka för visitkort. Krokodilen tillhörde Otto Emil Neumüller (1860-1925) och stod uppställd på Hästhagen i Nacka och samlade in, inte bara visitkort, utan också de vid den tiden så populära jul och nyårskorten.

Den 84 centimeter höga uppstoppade krokodilen var en gåva till Otto Emil från affärsbekanta och sköts under en jakt i Afrika, troligen Sudan, någon gång innan första världskriget. Otto Emil skulle egentligen följt med på resan, men blev förhindrad, så krokodilen var kanske plåster på såren.