Friedrich Rudolph Neumüller

Bild1

Friedrich Neumüller

Bild1_1

Emma Neumüller f.Reuszner, Charlotta och Paulina Neumüller

 

 

 

 

 

 

 

 

Friedrich Rudolph Neumüller (1824–1892)
Friedrich Rudolph Neumüller (1824-1892 ) gift med Eva Emelie Kristina Reuszner (1826-1906). De fick sju barn:
John, Anna, Charlotta, Sofia, Pauline, Otto Emil och Elisabeth.

Friedrich Neumüller var son till hattmakaren Cord Heinrich Neumüller och Margarete Sophie Reesing i Dipeholz i Hannover. Han arbetade vid sockerbruk i hemstaden men flyttade vid 21 års ålder till Stockholm för att arbete vid Åhrberg & Fagerbergs sockerfabrik vid Hornsgatan. 1853 köpte han ett bryggeri vid Tullportsgatan (Åsögatan) och utvecklade det till ett stort bryggeri som sedan blev stommen i Stockholms bryggerier. Han var bosatt på Skarpnäcks gård.

Friedrich Neumüller blev med tiden mycket rik och också en känd person i den tidens Stockholm. Det berättades många skämthistorier om honom och bland annat hans umgänge med Karl XV.

Ur Nils Piehls minnen (opublicerade): ”Skarpnäck var för oss den stora herrgården och mormor (Emilie N.) den mäktigaste man väl  kunde tänka sig. Från henne kommer säkert det bästa, som kan ha nedärvts. Hon var härsklysten och stolt och säkert en skräck för många. Hennes kärlek till oss var säkert mycket stor men svår att uppfatta för små barn.”

sc00132605

I Svenska millionärer. Minnen och anteckningar af Lazarus finns fler anekdoter om Neumüller. Han sägs vara rikare än vad de flesta trodde. Bouppteckningen tar upp en förmögenhet på 1 268,673 kr (bl a egendomarna Skarpnäck och Nacka som då hade ett taxeringsvärde på 286 000 kr).

Följande text är hämtat från Centrum för näringslivshistoria. www.naringslivshistoria.se

Neumüller föddes i Diepholz i Tyskland och började tidigt gå i sockerbrukslära. Redan som 21-åring var han så skicklig att han kallades in som expert till Stockholm av ett sockerbruk som fått problem med produktionen. Åtta år kom han att leda denna fabrik.

OletikettMed intresse iakttog han de framgångar Tyska bryggeriet hade med det nya bayerska ölet och insåg som industriman att Sveriges bryggerinäring hade en stor utvecklingspotential. Neumüller beslutade sig därför för att gå in i denna bransch. Skråreglerna hade då precis avskaffats, så ingen kunde hindra honom från att köpa bryggeriet på Tullportsgatan.

Till att leda produktionen engagerade Neumüller även han en bayersk bryggmästare, Georg Bechmann, lämpligt nog bror till den framgångsrike bryggaren vid Tyska bryggeriet. Det gamla bryggeriet byggdes nu om för att kunna producera underjäst, bayerskt öl. Bl.a. krävdes byggandet av stora kylrum (iskällare), eftersom underjäst öl måste jäsas och mogna vid låga temperaturer.

Under Neumüllers ledning växte ett, för den tiden, ytterst modernt storbryggeri fram. Han inköpte intilliggande tomter och bryggeriet kom att utgöra en monumental flervåningsbyggnad omfattande hela kvarteret. Neumüller såg även till att ständigt hålla sig med moderna maskiner och utrustning ifrån Tyskland. Med det bayerska ölets införande ökade den svenska ölkonsumtionen enormt och Neumüllers varor hörde till de mer populära, varför rörelsen blomstrade.

Neumüller inledde sin verksamhet 1854 med 15 anställda, år 1888 var antalet uppe i 101! Produktionen hade proportionellt stigit än mer. Bryggeriet var nu en ”industriell anläggning av betydande dimensioner”, för att nyttja Samuel Brings ord. Neumüller som börjat sin levnad med två tomma händer, slutade som miljonär, innehavare av Vasaorden och god vän med kung Karl XV.

Friedrich Rudolph Neumüller var en mycket vänlig, originell och humoristisk person och blev därför en välkänd profil i Stockholm. En stor mängd anekdoter har berättats om honom, varav en del går att återfinna i gamla tidningar och anekdotsamlingar. Till poängen i många av historierna hör att Neumüller talade en mycket märklig rotvälska, bestående av lika delar svenska och plattyska.

© 1998 Centrum för Näringslivshistoria m. fl.