Neumüllers bryggeri

De anställda vid Neumüllers bryggeri 1898. Stockholms Företagsminnen (Carlsberg Sveriges arkiv)

Neumüller moderniserade det gamla bryggeriet, köpte nya tomter, byggde ut lokalerna och köpte det allra senaste i maskinväg, bland annat en ångmaskin. Under åren 1873-1874 byggdes ett nytt brygghus, nya jäs- och lagerkällare. Dessutom byggdes nya tappningslokaler för att ytterligare effektivisera verksamheten. På kort tid blev det gamla bryggeriet ett stort, modernt bryggeri som tillverkade ett mycket populärt öl, inte minst tack vare det nyintroducerade bayerska ölet.

När han startade bryggeriet 1854 hade Neumüller 15 anställda, år 1888 var det 101. När han flyttade till Stockholm började han som sockerbruksarbetare utan egna tillgångar och blev sedan framgångsrik företagare och miljonär. 

Bryggarkarra

Otto Emil Neumüller kör själv bryggarkärran

Sonen Otto Emil, som hade fått utbildning på anrika Weihenstephan, fick så småningom ta över bryggeriet. Både Otto Emil och hans systrar gifte in sig i andra bryggarsläkter (Simonsson och Egnell).

Det finns en litografi som föreställer Neumüllers Bryggeri från 1869. Här är full aktivitet med vagnar där man kör öl på flaska, tomfat och ved. En man kommer bärande på korgar med öl till en kund i närheten. På bryggerigården lossar man kaggar. Tunnbindare binder tunnor, det kommer rök och ånga från skorstenarna till mälteri, kölna och brygghus. Mitt på gården står det en person som skulle kunna vara Friedrich Rudolph själv och övervakar verksamheten.

Under olika namn – Neumüllers fram till 1911, sedan Bryggeriet Stjernan, Grönwalls Bryggeri och St Eriks Bryggeri – bryggdes här öl ända till 1959 – alltså under 283 år!

1899 ingick Neumüllers bryggeri i konsortiet AB Stockholms Bryggerier. Efter en tvist med konsortiet avgick Otto Emil som disponent. Därmed förlorade konsortiet också rätten till namnet Neumüller och efter att ett år ha kallats för Stjärnan efter sina stjärnformade etiketter övertog bryggeriet på Åsögatan 1929 det då nedlagda Kungsholmsbryggeriet S:t Eriks namn, och under denna beteckning levde det kvar till dess att verksamheten flyttades till andra delar av konsortiet.

De gamla bryggeribyggnaderna i fastigheten Formannen 14 finns fortfarande bevarade och har nyttjas som bland annat kontor, skivbolag, tryckeri och sedan 1960 av Stalands möbler.  

Källor: Edward Blom, Tyskarna som industrialiserade Stockholms bryggerinäring. – En intressant skildring av utvecklingen av den svenska bryggerinäringen fr o m 1850-talet tack vare invandrade tyska fackmän. Här kan man också läsa historien om bildandet av AB Stockholms bryggerier fr o m 1889, där bland andra Neumüllers och Piehls bryggerier ingick.

Samuel Bring, S:t Eriks bryggeri på Åsögatan. Stockholm : [s.n.], 1939. Serie: Bidrag till Stockholms bryggeriers historia.

Mer om bryggerihistoria (Företagsminnen. Tidskrift från föreningen för Stockholms företagsminnen 2004:1, sid. 13-15), Foretagsminnen_2004_No1